Eksklusivt intervju med Allan Aasterud

Nye kasinoer 2020:
  • CASINO-X
    CASINO-X

    1 plass! Enorme jackpotter!

  • JOY CASINO
    JOY CASINO

    2 plass i rangeringen

Intervju: Allan Skrobe

Om Ethnofonik

Samma dag jag ringer upp Allan Skrobe har bomber än en gång exploderat i Europa. På nyheterna rapporteras om minst ett trettiotal döda och hundratals skadade efter två självmordsattentat på flygplatsen Zaventem och tunnelbanestationen Maalbek i Bryssel.

– Jag satt i min bubbla här i studion och visste inte vad som hade hänt, när en vän ringde och berättade det för mig. Det är skit är det. Och jag har ju en massa vänner där, så klart jag är orolig. Men vi får fortsätta göra vad vi kan och försöka göra världen bättre, med Ethno till exempel.

Allan Skrobe på Ethno Sverige, foto: Peter Ahlbom

Så. Från explosioner till ämnet för min intervju om Ethno och framför allt Ethnofonik: en Ethnoledarutbildning som Allan, i egenskap av konstnärlig ledare, varit delaktig i från start.

Vad är Ethnofonik?

– Det är ett komplement till Ethno, en utbildning som pågår i tio dagar och som i stort sett bygger på samma princip. Deltagarna tar med sig musik från sina hemländer för att lära ut den till varandra. Skillnaden är att de får jobba mycket mer. Här handlar det lika mycket om vad som sker i kulisserna, om vad Ethno-ledare gör för att få ihop allt musikaliskt, medan deltagarna på ett vanligt Ethnoläger är lediga.

Ethnofonik 2020, konsert i Conservatoire d’Evry, Paris – Auditorium foto: Olivier Perrin

Deltagarna bestäms utifrån vilka unga musiker som varje land får in. Därefter tittar man på gruppens sammansättning och tar hänsyn till bland annat instrument, kön, ålder, bakgrund, erfarenhet och pedagogisk eller musikalisk färdighet. Deltagarna är mellan 17 och 25 år och aldrig fler än 30.

– Det får inte bli för stort, alla måste hinna få den träning de behöver. En jämn balans är också viktigt. Vissa jobbar kanske redan som lärare, andra är studenter. Och så finns det mer pedagogiskt inriktade och bättre instrumentalister. Det gäller att få ihop en grupp med olika slags kunskaper och bakgrunder för att träningen ska bli så bra och rolig som möjlig.

Hur går Ethnofonik till?

– Inför start har alla deltagarna från ett land redan varit i kontakt med varandra, så de kommer inte helt oförberedda. De får komma överens om två låtar, en sång och en instrumental, så att det ska gå att få ihop en varierad repertoar, som de ska ha med sig. Två ur gruppen väljs även ut för att bli konstnärliga ledare.

Deras uppdrag, förklarar Allan vidare, är att på tio dagar snickra ihop en medhavd låt och arrangera om den så att hela gruppen, med en rad olika instrument och traditioner, ska kunna spela dem. Och det måste ske i kontakt med de som har lärt ut låten.

Ethnofonik 2020, konsert i Conservatoire d’Evry, Paris – Auditorium foto: Olivier Perrin

– Det kanske inte är så lämpligt att göra hiphop av något jättetraditionellt, men man kanske inte heller behöver spela helt traditionsenligt, utan blanda och skapa någon form av fusion. Det kan bli riktigt bra. Men den avvägningen måste de som lärt ut låten och de som ska arrangera om den för hela gruppen göra tillsammans.

Sedan Ethnofonik startade har Allan hållit i undervisningen. I den utgår han från sin egen långa Ethno-erfarenhet, alla de sammanhang, komplikationer och glädjeämnen som han har med sig från alla läger han själv varit på.

– Jag ger dem en del av mitt liv men utgår också från deras erfarenheter, så alla bidrar.

Och det är många saker att tänka på. Socialt måste gruppen hålla, för alla ska kunna spela med, och ingen får utelämnas. Musikaliskt gäller det att till exempel lära sig hur man hanterar mer komplicerade instrument och skalor som inte alltid funkar.

Dessutom plockas andra kompetenser in genom föreläsare och workshophållare. Dessa jobbar med gruppen inom kompletterande ämnen, som till exempel gruppdynamik och scennärvaro.

– Ethnofonik är i hög grad en individuell resa som, om den inte redan pågår, definitivt startar med den här utbildningen. Dagarna väcker verkligen medvetenhet om dig själv i grupp, vilket skapar många processer och mycket frustration, men också härliga skratt, otroliga lärdomar och vänner för livet.

Se en full konsert från Ethnofonik 2020 här:

Från 50.53–55.00 ser ni till exempel Erik Wiskari som du läser en intervju med här:
www.musikisyd.se/intervju-erik-wiskari/

Hur kom du själv i kontakt med Ethno och hur startade Ethnofonik?

– För min del startade det hela 1999 inför Ethno Sveriges tioårsjubileum. Då behövde de mer folk och frågade om jag ville vara med. Min sambo, Hanna Tibell, jobbade redan med Ethno då, så det var mycket hennes förtjänst. Klart du ska vara med, sa hon!

Ethnofonik 2020, konsert i Conservatoire d’Evry, Paris – Auditorium foto: Olivier Perrin

Sedan dess har Allan varit ledare på så många Ethno han bara har kunnat, inte bara i Sverige, utan också utomlands, berättar han. Och listan blir lång: Australien, Belgien, Kroatien, Slovenien, Frankrike, Tyskland, Italien, Finland och i år åker han till Estland Ethno i Viljandi.

– Ja, jag har varit på de flesta, avrundar han, men det finns fortfarande fler han vill åka till, däribland Ethno i Indien, Norge och Danmark …

Samma år som sin Ethnoledardebut i Rättvik 2020, åkte han också som ledare på Ethno i Frankrike. Där träffade han Vincent Combet från den franska organisationen AOLF (Alors on le fait…?! vilket betyder ungefär ”Jaha, ska vi göra det då…?!”) som stod bakom Ethno France.

– Vi började prata och blev snart goda vänner. Hade det inte varit bra med någon slags Ethno-ledarutbildning, tyckte han och därifrån kom vi in på vad Ethno egentligen är, vad som är viktigt och vad som är en bra ledare med mera.

Diskussionen togs upp igen på ett seminarium i Frankrike en tid senare, vilket ledde till fler samtal inom nätverket Ethno World och Jeunesses Musicales Internationals Ethno-kommittée. Så 2020 arrangerades det första Ethnofonik med 11 deltagarländer och Allan Skrobe som konstnärlig ledare i en förort söder om Paris.

Sedan dess har det arrangerats ett varje år, bland annat med stöd via EU och Grundtvig Multilateral Projects. I fjol blev det till och med två. Men för varje år måste det sökas nya pengar.

– Projektstöd som löper över flera år är svåra att få, vilket gjort att konceptet ändrats från år till år, men det handlar inte bara om en anpassning till olika bidragsformer. Det har också att göra med hur vi ser att det kan utvecklas.

Om det blir ett Ethnofonik 2020 är inte riktigt klart än. Datum är så gott som spikade i november. Och Allan räknar kallt med att det blir av. Om nu allt går som det ska. Än inväntas positivt besked om ansökta medel.

Ålder: 41
Från: född i Malmö, föräldrar från Kroatien
Bor: Malmö
Gör: frilansande musiker, pedagog och producent som upplevt en radda Ethno runt om i världen och som sedan 2020 är konstnärlig ledare på Ethnoledarutbildningen Ethnofonik

Mer om organisationen som står bakom Ethnofonik (på franska och engelska) här:

Intervju med ordförande Allan den Store för det nystartade partiet Grävmaskinistiskt initiativ

Kuriosakurirens chefredaktör Allan den Store går i år till val under partibeteckningen Grävmaskinistiskt initiativ och hoppas på att få så mycket inflytande som möjligt i beslutande församlingar. I partiprogrammet finns många hjärtefrågor såsom väpnat bråk, krigsföring, flera barn samt krokodilimport från tropikerna.

Intervjuserien ”Nyfiken på småpartiet” är tillbaka för en sista partiledarintervju innan valet. Tidigare under valrörelsen har Kuriosakurirens skjutjärnsjournalist Bengt intervjuat partiledare för några av Sveriges småpartier. Artiklarna med Piratpartiet, Enhet, Djurens Parti finns att läsa på Kuriosakuriren.se (Alternativ för Sverige, Medborgerlig Samling och Feministiskt initiativ har alla avböjt medverkan, antagligen i rädsla för att ställas mot väggen). Om något utav riksdagspartierna trillar ur parlamentet under 4%-spärren kommer serien återupptas med intervjuer med företrädare från, MP.

Se Grävmaskinistiskt initiativs lanseringsfilm här:

-Grävmaskinistiskt initiativ registrerades hos valmyndigheten så sent som i fjol. Varför behövs ännu ett parti när ni ändå bara tycker samma sak som AfS?

-Varje natt kanaliserar jag budskap från änglar så jag har fått signaler från högre makt som ville att jag skulle röra om i ölsupan som svensk politik. Sen har jag politiken inom mig. Min tvillingbror var statsminister i slutet av 1600-talet och under hans likfärd författade han vårt nuvarande principprogram.

Allan den Store i talarstolen.

-Vilka ser ni som de viktigaste valfrågorna? Har ni någon profilfråga?

-Vi vill utnyttja grävmaskinerna till en ökning av gropar och pölar men också till krigsföring och att gräva upp trädgårdsmiljöer och parker, på lokal nivå.

-I ert partiprogram står det att ni vill främja barnauppfödandet i Sverige samtidigt som ni i valfilmer och valmanifest vurmar för ökade aborter. Hur går det ihop?

-Det förstår väl vem som helst att barn är det finaste vi har. Barnen har framtiden för sig. Syftet med vår tvetydiga hållning i barnfrågan är naturligtvis att sprida misstro och förvirring hos väljarna.

“Vi vill skapa ett samhälle som passar Allan, vår partiledare och frälsare”

-En punkt som sticker ut är er kulturpolitik. Vad vill ni göra?

-Vi vill ersätta public service med riktig underhållning i form av importerade krokodiler från Afrika och Tropikerna. En krokodilmästare får djuren att göra konster och slåss mot varann. Det tror vi skulle vara roande för pöbeln att se på. Åtminstone bättre än ’Opinion Live’ och ’Fönster mot medievärlden’.

-Är du ilsk på dessa program eftersom du inte fått medverka i SVT på grund av kvotering?

-Jag väljer att inte kommentera den anklagelsen.

-Vänsterpartiet säger att de vill ha ett samhälle som fungerar för alla. Visst har ni en liknande paroll fast med en annan vinkel?

-Vi vill skapa ett samhälle som passar Allan, vår partiledare och frälsare.

-Vad vill ni göra för att fler ynglingar ska klara grundskolan?

-Det är dags för en utbildningspolitik för barn och barn är som barn är. Sänka kraven och sänka standarden på undervisning och lokaler. Införa grävskopa som obligatoriskt ämne och börja med grävmaskinteori i förskolan som omvänd genuspedagogik fast med mer rast. Ölsupa i matsalen.

-I ert partiprogram står det ingenting om jobb och välfärd. Vad vill ni inte ha för reformer?

-Sluta få mig att framstå som Allan ballan med sådana frågor du ställer bara för att sätta dit mig.

-Ni hörs ofta i Kuriosakuriren eftersom ni är chefredaktör där. Är det inte problematiskt att politiker äger media?

-Både du och jag vet att det bara är PK-politiker som äger PK-media. Jag är guds sändebud på jorden och Kuriosakuriren är mitt livsverk och Grävmaskinistiskt initiativ är min plikt gentemot landet.

-Er organisation är inte bara ett politiskt parti utan också ett medborgargarde. Ni har några uppmärksammade aktioner mot villaägares gräsmattor i er portfolio. Var kan man vända sig om man fått sin bostad plundrad och vandaliserad av er?

-Jag hänvisar rättsliga frågor till polis.

-Enligt dina väljare har du charm som en kvinna och ett intellekt som en karl. Vilken bokstav i HBTQIA+ är det?

-Du är en exceptionellt bra vitsare av din tid, Bengt. Jag är en stolt far.

-Ni vill tillsätta en utredning för att utreda din DAMP? Vad tror ni att utredningen kommer fram till?

-Nu retar du upp mig. Det blir ingen löneförhöjning på ett bra tag. 50 piskrapp om du publicerar denna artikel, och tjata inte om konsekvensneutral journalistik, Bengt.

Vår store chefsredaktörs egna, småsexiga motiv med text på vilken många utav hans positiva och eftersträvansvärda egenskaper räknas upp.

T-tröja med Allan-motiv finns till försäljning i webbshoppen.

Metodehåndbok for tilsyn

Om Metodehåndboken

Generelt om innsyn, offentlighet og taushetsplikt

Forberedelsesfasen

Undersøkelsesfasen

Avslutningsfasen

Vedlegg

Særlig om intervjuer med barn og unge

Vi skal høre barn og unge i tilsyn som berører dem.

Intervjuer med barn og unge er mest aktuelt i tilsyn etter opplæringsloven. I noen tilfeller kan vi høre barna gjennom foreldre. Dette vil ofte være aktuelt for barnehagebarn.

Det er frivillig for barn og unge om de vil la seg intervjue, og det er viktig at de reelt sett opplever det slik. Intervjuer med barn og unge vil i formen være mer som en samtale enn et ordinært intervju. Opplysningene fra dem skal vi bruke i våre vurderinger av lovlighet i likhet med opplysninger fra andre intervjuer.

Vi må ta stilling til hvem vi ønsker å intervjue. Avhengig av temaet for tilsynet og spørsmålene vi ønsker svar på, kan det være aktuelt å intervjue for eksempel elever som har posisjoner i elevrådet, bestemte klasser, elever som har vedtak om spesialundervisning. Alternativt kan vi gjøre tilfeldige utvalg fra ulike trinn eller grupper.

I forkant av intervjuene

I forkant av intervjuet med barn og unge skal vi gi informasjon om tilsynet og hvem vi er. Informasjonen skal som et minimum omfatte:

  • Informasjon om tilsynet: Hva er tilsyn? Hvem er vi? Hvorfor gjennomfører vi tilsyn? Hvorfor vil vi snakke med dem?
  • Få frem at det er frivillig å delta.
  • Tilbud om å ha med en voksen på intervjuene.
  • Informasjon om temaet for intervjuet: Hva kommer vi til å snakke om? Hva forventer vi at de kan svare på?
  • Informasjon om at vi behandler opplysningene fra dem fortrolig, unntatt tilfeller der vi har plikt til å følge opp.
  • Informasjon om hvordan vi skal bruke opplysningene vi får: At vi bruker opplysningene for å ta stilling til om det som skjer i barnehagen eller på skolen er lov eller ikke. Hvordan vi vil følge opp det som ikke er lov.

I tillegg kan det være hensiktsmessig å oppgi kontaktinformasjon til en person hos oss.

Vi skal minne om at det er frivillig å la seg intervjue, at de kan trekke seg når som helst om de ønsker det, og at det ikke er noen svar som er «riktige» eller «gale».

Vi skal understreke at det ikke vil bli kjent for andre enn oss hvem som har gitt oss de forskjellige opplysningene.

Gjennomføre intervjuer med barn og unge

Det er viktig at intervjuet blir en positiv opplevelse. Dette er vårt ansvar.

Å gjennomføre intervjuer med barn og unge krever trening. Det er viktig at intervjuet blir en positiv opplevelse for dem, og det er vårt ansvar at de så langt som mulig forstår hva de er med på og hvorfor.

Intervjuene kan foregå i grupper, men vi kan ikke ha gruppeintervjuer der det kan føre til at taushetsbelagte opplysninger blir kjent for andre. For eksempel må vi alltid intervjue elever som har vedtak om spesialundervisning, enkeltvis.

Dersom vi intervjuer barn og unge enkeltvis, bør vi tenke særlig på hvor mange vi selv er, og de fysiske rammene rundt intervjuet. Barn og unge kan ha med seg en voksen dersom de ønsker det, for eksempel en forelder eller en lærer. Den voksne er med for å være en støtte for barnet, og ikke som en informasjonskilde for oss.

Fra vår side bør i utgangspunktet bare én person stille spørsmål. Det kan være enklere for barnet å forholde seg til én voksen.

En omvisning kan være en fin oppvarmingsøvelse til intervjuer med barn og unge. La dem vise oss rundt og vise frem det de er stolt av, eller det de er mindre fornøyd med.

Temaet for intervjuet skal være knyttet til tilsynstemaet, men vi må være åpne for at de vil snakke om andre ting. Det er viktig at vi ikke avviser dem, men samtidig må vi forsøke å hjelpe dem inn på temaer som er relevante for tilsynet.

Vi må dessuten være forberedt på at barn kan fortelle oss om sensitive emner som alvorlige krenkelser eller lignende. Dette må vi ta på alvor og tåle å høre. Opplysninger om alvorlige eller pågående krenkelser eller grenseoverskridende atferd må vi følge opp. Vi har en forpliktelse overfor barn som har tort å fortelle oss om slike opplevelser. Vi må forsikre oss om at barn som er utsatt for dette, får den nødvendige oppfølgingen og beskyttelsen. I tillegg har vi i noen tilfeller plikt til å melde fra til barneverntjenesten.

Hvordan vi skal gjøre dette, må vi vurdere konkret. Avhengig av blant annet alvoret i situasjonen og tidsaspektet, må vi vurdere om vi skal involvere ansatte, foreldre eller andre.

Vi må være forberedt på at barn og unge kan ha spørsmål til oss. Dette kan gjelde tilsynets tema, eller andre ting. Noen ganger kan vi besvare slike spørsmål med en gang. Andre ganger må vi undersøke nærmere før vi kan svare. Dersom vi trenger tid for å kunne gi et tilstrekkelig svar, skal vi be om deres kontaktinformasjon og gi tilbakemelding så snart som mulig. Det er viktig at vi holder det løftet.

Når vi intervjuer barn og unge, er det viktig å skape en trygg og forutsigbar situasjon for dem. Vi må være ekstra observante, og vi må tenke nøye gjennom hva vi spør om og hvordan vi spør. De skal fritt få uttrykke sine synspunkter uten at vi griper inn eller styrer samtalen unødig. Vi skal unngå ledende eller konfronterende spørsmål.

Det sentrale er å få barn og unge til selv å sette ord på sine erfaringer, synspunkter og opplevelser. I hvilken grad opplysningene de gir oss er relevante og viktige for vårt tilsyn, avhenger ofte av vår evne til innlevelse og hvordan vi møter dem. Vi må vise en oppriktig interesse for dem og deres situasjon og opplevelser. De skal føle at de er viktige og betydningsfulle.

I gruppeintervjuer må vi dessuten være oppmerksomme på den sosiale situasjonen og samspillet dette innebærer.

Dersom barn og unge har med seg en voksen i intervjuet, skal denne personen ha status som observatør.

Det er ikke meningen at den voksne skal delta i intervjuet. Den voksne skal hverken informere eller stille spørsmål.

Avslutning av intervjuet og bruk av opplysningene

Vi må avslutte intervjuene med å takke barn og unge for innsatsen. Uansett hva som ble temaet for samtalen eller hvilke opplysninger som kom frem, skal vi sørge for at de sitter igjen med en opplevelse av at de har blitt hørt og tatt på alvor.

Vi skal ikke identifisere barn og unge i tilsynsrapporten. De er imidlertid en viktig kilde, og vi skal bruke opplysningene vi får i intervjuene som bevis i tilsynssakene våre. Se mer om intervjuenes dokumentasjonsverdi.

Nye kasinoer 2020:
  • CASINO-X
    CASINO-X

    1 plass! Enorme jackpotter!

  • JOY CASINO
    JOY CASINO

    2 plass i rangeringen

Hvilket casino du skal velge
Legg att eit svar

;-) :| :x :twisted: :smile: :shock: :sad: :roll: :razz: :oops: :o :mrgreen: :lol: :idea: :grin: :evil: :cry: :cool: :arrow: :???: :?: :!: